saga

Grimman

Kategori: Allmänt

Idag fick jag för mig att jag skulle byta grimma, ett vågat drag med tanke på att jag ej tagit av den röda grimman sedan jag fick på den, men av åkte den.
Och på åkte inte den orangea grimman! NOP! Det var INTE okej att byta grimma, det var jätteläskigt, mest av allt var det obehagligt att bli berörd på nosryggen! Det är ju något vi får träna mycket på, intressant med tanke på att hon tycker det är ok att jag rör henne i pannan, på öronen, mellan ganascherna, ja överallt förutom nosryggen är okej?!
Det var mycket dålig stämning i flocken idag och det märktes på Ivy som inte var särskilt sammarbetsvillig idag!
Men på fick jag grimman efter mycket stånk och stön!

Lagom till jag var färdig blev det fint väder!

 

Om Ivy

Kategori: Allmänt

Kort informationsinlägg om Ivy

Bakgrund:
Mr. X har mamma tinker, Mr. X betäcker mamma tinker lite huxflux med någon hingst, som jag antar han inte vet någonting om eftersom han då inte hade någon information om varken ras, lynne, färg eller NOTHING åt mig. Det han kunde konstatera var att han kände ägaren och att han kunde kontakta denne så jag kunde åka och titta på hingsten som inte stod allt för långt borta. Jag har kontaktat Mr. X och frågat om han kontaktat ägaren av hingsten ännu för några veckor sedan, men fick inget svar tyvärr. Så jag antar att hingsten kommer vara okänd... Jag har haft många gissningslekar på vad han kan vara för ras, och det lutar åt något varmblod av något slag. En ras av ädlare slag än tinker åtminstone!
Även om jag fått se mamma tinker så har även hon okänd bakgrund, men en sak vet jag, och det är att hon är renrasig tinker/cob eller vad man föredrar att kalla det.
Jag vill även förtydliga att Mr. X har väldigt bra hand om sina djur även om Mr. X kanske inte är helst seriös med sin s.k "avel". Han håller på mycket med handel av smådjur osv. Men återigen, är väldigt mån om djuren.
Hur hörde jag talas om henne och varför köpte jag henne:
Min f.d kollega som är ute på mycket maknader med höns hade träffat honom på en lokal marknad där han berättat att han hade ett stoföl (1 år i år 2015) detta sker på tidig vår. Han berättar att han aldrig varit ute hos dem mer än när fölet föddes, så nu kan han ej komma nära henne. För att förtydliga är mamman gudasnäll och super att hantera. Min kollega bedriver shetlanduppfödning och hade inte riktigt tid/rum för denna häst och berättar för mig dagen efter på jobb. Hon berättar även att Mr. X hade planer på att slakta henne om han inte blev av med henne då det inte låg i hans intresse att ha en häst som inte går att hantera.
Och här vill jag också förtydliga, jag tycker INTE det är fel att slakta en häst som har haft ett jävligt bra liv och sådär, men det smackade till lite i mitt stenhjärta eftersom hon enbart var 1 år gammal.
Så jag åkte och tittade på henne samma dag som jag ringde Mr. X

Här är hon när jag var och tittade på henne
När jag frågade Mr.X vad hon hette så sa han:
"Hon har inget namn, men jag kallar henne Cobben"

Det var så gulligt att jag nästan funderade på att fortsätta kalla henne det, bara för att!
Mina framtidsplaner med henne:
Jag har absolut inga planer på att sälja henne, åtminstone inte den närmsta tiden. För det första är hon just nu en enmannahäst (höhö, konstigt?) enbart jag som hanterar henne och hon är ännu int
e redo för fler, men det är än dock en viktig detalj och fler människor skall presenteras när hon är mogen för det. Och sen skulle det vara så brutalt oansvarigt att sälja en sådan häst som i de flesta fall bara hade hamnat fel, och antagligen kanske hamnat på slaktbilen i slutändan endå!
Nu ligger det inte i mitt intresse att sälja henne eftersom jag har lärt mig massvis av att "tämja" henne och lär mig varje dag. Finns nog inget bättre sätt att lära sig hästspråk än genom en "vildhäst" som pratar klarspråk!

Ännu längre fram om huvudet är moget för det tänker jag mig en inridning vid 4-5 års ålder, är hon inte redo då, får vi helt enkelt vänta något år till. Finner ingen anledning till att stressa. Jag kommer förbereda henne så gott jag kan från marken innan detta och det blir som det blir helt enkelt!
 

Hej & Hå

Kategori: Allmänt

Okej, efter önskemål kommer jag att börja om på ny kula med denna blogg.
Som istället kommer att handla mestadels om mitt senaste nyförvärv, Le Vildhäst!

Jag kommer nu i detta inlägg sammanfatta tiden från jag hämtade hem henne till där vi är idag!
Dag 1-Vi hämtar NN

Den här bilden är tagen samma dag som hon kommer hem till oss (ja, jag säger oss fastän det är min väninna Camillas gård). Som ni ser på bilden är även mamma med.

Anledningen till att mamma fick följa med var för att annars hade vi förmodligen inte kunnat flytta på NN (Skriver NN eftersom hon för närvarande inte hade något namn) om inte mamma följt med.
Om ni undrar hur vi över huvud taget fick in henne i släpen gick det till som följande;
Jag körde ner släpen i hagen där ägaren, vi kallar honom  Mr. X hade förberett och föst in de båda i en mindre fålla av kreaturgrindar. Där efter öppnade vi baklemmen och öppnade upp grindarna så att det var fritt fram upp i släpen. Det gamla stoet som verkade vara gammal i gamet marscherade rakt upp i släpen och började pilla i halmen vi strött med för att släpen skulle se mer inbjudande ut.
Mr. X som stod med stoets grimma i näven (som han skulle använda för att leda upp stoet i släpen med) såg lika nöjd ut som mig och Camilla och vi alla skrattade lite över grimmans överflödighet. Stoet stod snällt och väntade medans NN stod och övervägde beslutet att gå in eller ej.
Efter cirkus 3 minuter gick NN upp i släpen och vi stängde och så var det inte mer stohej med det. Och för att förtydliga hade jag tagit ut all inredning i släpen så de stod löst för säkerhetens skull.
Resan gick förvånansvärt bra och de stod mycket stilla, tror det berodde mycket på att de fick stå lösa och kunde röra på sig. När vi väl kom fram körde jag fram till öppningen vid en hage och vi öppnade frontulastning och ut ploppade två skäckar!
Jag fick erbjudande om att köpa stoet också, och det var ju absolut inget fel på henne men eftersom jag redan hade 4 hästar kunde jag inte försörja en 5e också...
Så tillbaka in i släpen ledde jag det översnälla stoet och körde hem henne igen.
Kvar i hagen stod min ettåring jag fått för slaktpris.
 
Och härifrån kommer jag att göra en väldigt lång historia kort.
Häst varit vildhäst i hela sitt liv.
Häst aldrig sett människa i sitt liv.
Häst inte tycka om människa.
Häst hotar människa när den kommer nära.
Häst omöjlig att komma nära.
Människa börjar efter ca. 2 veckor tro att möjligheten att denna häst skall bli tam är obefintlig.
 
 
 
Men skam den som ger sig, ut i hagen var dag vart jag. Och jag tror att hon lärde sig en del av att titta på de andra hästarna när de fick grimma på sig och blev hämtade in i stallet!
På bilden nedan kan ni se en av de första gångerna jag rör vid henne, och som ni kan se så är hon beredd på att vilja gå ifrån mig, men det bryr jag mig inte ett dyft om eftersom huvudsaken är att hon stannade kvar. Även jag håller på mig på "säkert" avstånd då hon kunde kännas "agressiv" emellanåt. Inget konstigt egentligen att visa sig tuff mot någon man är rädd för.

Ungefär här nånstans fick hon sitt namn
IVY
 
 
Som småningom kom hon på att det här med beröring var samma sak som; SKÖNT
Även om hon blev rädd när jag närmade mig så var behovet av närhet och kli större!
 
 
Nu 5 månader efter jag hämtat hem henne har jag fått på henne en grimma!
Och kan ni tänka er, hon står avslappnat när jag fotograferar henne?
 
Och nu har jag börjat höja ribban och börjat leda henne, in på detaljer hur det gick de första gångerna är inte intressant att gå in på då de mest innefattar en hel del stopp.
 
Sammanfattat så har jag idag lyckats leda ut henne utanför hagen där hon såklart fått sin belöning för uppnått mål för dagen!
Jag ursäktar inte att hon är skitig, det är så riktiga hästar ser ut :D
 
 
Så ja, hädanefter kommer jag att skriva inlägg om våra framsteg, kanske lite mer detaljerat än nu när jag sammanfattade 5 månader i ett inlägg ;)