Ibland undrar man hur man orkar hålla på hela dagarna? Jag stiger upp vid 06:00 på morgonen och börjar arbeta 07:00 sedan slutar jag 16:00 om inte grisarna har drygat sig och det har blivit övertid. Sen åker jag bara hem om, äter en macka eller banan och beger mig sen direkt till stallet. Jag brukar träna 2 hästar om dagen vilket brukar betyda att jag är där mellan 17:00 och 20:00, kör till stan, handlar i affären om det är något jag behöver och är hemma runt 20:30 då jag äter och fixar grejer. Sedan dumpade jag mig själv i datorstolen runt 21:00 och hinner sitta i knappt nån timme innan jag måste sova. Det är full ös medvetslös hela dagarna när jag har så pass många
träningshästar.

Och tro mig, det är verkligen kul att hålla igång, så länge man håller igång hela tiden hinner man inte bli trött och slö. Men det är fysiskt krävande att vara så aktiv. Jag tackar gud för det, annars hade jag varit smällfet vid detta laget med tanke på mängden mat jag trycker i mig (Även om jag har blivit nyttig och duktig nu).
Hur ser era dagar ut, hur hinner ni med allt?

Hur som haver stod det tömkörning på schemat för Edide, för skojs skull rustade jag upp honom med hela selen inkl. brösta och allt. Så tömkörde jag runt gården och i ridhuset ca. 25 minuter och avslutade med lite follow-upp"ish" träning. Ibland förstår jag inte honom riktigt, han kan gå fint och allt är hur bra som helst, sen helt plötsligt så bara vänder han på klacken och vänder åt andra hållet och går och tittar på läktaren eller bajskärran tex.? Precis som att han tappade intresset. Men när jag försöker göra träningen intressant och inte bara gå runt, runt då är det precis som att det inte är roligt när det "blir för jobbigt" och då gär han samma sak. Men går jag och "hämtar upp" honom igen så går han glatt med tills han "tröttnar".
Jag är inte helt säker vad han tänker på när detta händer, men det jag känner och TROR är att det är någon slags självständighetsgrej, att han vill ta över ledarrollen på nåt sätt. Inte på ett buffligt brutalt sätt som vissa andra. Utan precis som att han vill att jag går efter/med honom och inte tvärtom. Han vill se vad jag gör, han leker med alternativen.
Detta kan låta utåtahelvete konstigt men det är så det KÄNNS.

Eddie á la 2010

Jag kan ju givetvis lösa detta "Min människa är inte intressant problemet" med att fylla fickorna med namnam. Men jag tycker det är lite tabu att träna hästen med hjälp av godis. Att få hästen att vilja vara med en genom att använda godis. Nej, det går jag inte med på. Jag vill att hästen ärligt ska vilja vara med mig endå. Det finns ALLTID andra sätt att berömma hästen på.

Mundilfari fick idag sig en uteritt med sällskap av tjejkompisen Liza, red i ca. 30 minuter i alla gångarter, felfritt som vanligt. Dock är det fortfarande väldigt svårt att gå på ett rakt spår, eller följa en stig. Mycket, mycket svåra grejer...