Fortfarande Ajaj.

Blir förbannat trött på detta nu, tog in Eddie i ridhuset och manade på honom i trav, och gissa vad. Han är fortfarande halt. Dock så gick humöret upp lite när hovslagare M var i stallet för att sko några hästar, en väldigt erfaren och duktig hästkarl som har många hästår bakom sig. Han tittade, kände och klämde och sa med stort självförtroende att det säkert skulle läka av sig själv om jag bara gav det tid. En vild gissning att det var benhinnan som fått sig en repa, den består ju av nerver och blodkärl om jag inte har helt fel för mig, så då är det inte konstigt om han haltar i trav/tölt/galopp. Tydligen så läker sånt av sig själv, och varför ska vi krångla till det så mycket, det mesta läker sig självt. Jag kanske ska tänka efter vad jag själv brukar säga till andra när hästarna skadar sig "De ska härdas, de är hästar, inte porslinsdockor". Ja skärp dig nu Saga.
 
Inte för att man kan se en hälta på bild, men jag fotade lite snabbt när han fick pinna på i ridhuset och man ser hur spänd han är i hela kroppen när han springer.
 
Dock till min lättnad har sårskorpan fallit av och jag kunde idag se själva ytan, vilken faktiskt ser väldigt fin ut, det är ju uppbenbart att det varit ett duktigt fult sår där, men det ser inte alls infekterat ut på något sätt. Så det finns ingen mening med att rengöra det mer nu, jag kommer helt enkelt bara spola av det med kallt vatten några minuter varje dag för att kyla det i hopp om att det ska kännas bättre för honom.
 
Och på grund av att hans träning har upphört har han redan börjat gå ner sig i muskelmassa... Han är ju långt ifrån den taniga sak han blev i vintras, men projekt "Göda Eddie" är i full gång.
Stallägaren är så snäll att hon tar ut honom i gången mellan hagarna varje dag där det finns massor av gräs, plus att hon ger honom fri tillgång till hö.

Oftast får flocken hösilage, men vi undviker att Edide ska få det då han är ganska känslig mot det och lätt får diarre (i alla fall det vi har på Sandvången), och om vi ska vara logiska spelar det ju ingen roll hur mycket hösilage han än äter om det ger honom diarre som gör att han går ner sig i vikt, eller hur? Så att han får helt enkelt mängdvis med superfint hö, och får nu gå och käka det sista saftiga gräset i hopp om att han ska få en trevlig liten vinterkula.
 
Trots att det gör lite ont i benet går inte humöret ner för denna herren,
ingen tid att hänga läpp när det är väldens bästa rull-underlag i ridhuset!

Ibland är han världens fulaste!
Men han är min häst, fattar ni det? För jag kan inte!


Lämna en tolle!

Kommentera:

Namn:
Kom ihåg mig?

E-postadress: (publiceras ej)

URL/Bloggadress:

Kommentar:

Trackback
RSS 2.0
Test