MINST sagt, jag och Louise fick oss en sjuhelsikes jäkla ridtur idag, vi bestämde oss för att ta "Ruth-rundan". Vi har ridit den massvis med gånger under åtatal, nästan :p Den går genom en kohage vars grindar alltid, verkligen ALLTID har stått öppna, denna gång när vi kommer så är grinden stängd. Wtf?! Var vår första tanke, Man får både gå och rida igenom hagen det står på skyltarna så länge man stänger efter sig. Och ja, det stod ju kor i hagen, ungkvigor för den delen = Galna tossor. Men inga av våra hästar är rädda för kor så vi sket i vilket.
Jag hoppade av för att öppna grinden och öppna för oss eftersom Louise inte riktigt gillade idén att stå på marken när det fanns kossor. Jag öppnade snabbt karbinhaken som höll grinden stängd med en kedja och började slita och dra i en stora tunga järngrinden, och helt plötsligt så får jag mig en sån kyss i handen.
Grinden var strömledande.

HELVETE HELLER, den ville inte jag röra igen. Efter många minuters grubblande hoppade Louise också av och vi hjälptes åt att få upp grinden med fötterna, haha! Och som vi kämpade, den var tung som fanken! Vi fick genom hästarna och min hund som var med. Min hund som varken är så förtjust i varken hästar, kor eller andra stora djur. När vi står och fifflar och försöker få upp grinden så hör jag Louise pipa till, då är det kossorna som kommer i full fart mot oss. Min första reaktion var att springa mot dem och vifta med armarna det fick dem till att stanna i alla fall. Men nyfikna kvigor är det inte mycket som kan stoppa. Vi fortsatte med projekt "stänga grinden" för den kunde vi ju i alla fall inte lämna öppen.

Sen ser vi ett grindhandtag, antagligen det som ger ström i staktet, tar loss det. Och trots att detta antagligen var strömkällan vågade varken jag eller Louise röra varken grinden eller kedjan, men till slut efter många " Jag vill inte!" Så gick det. Vi tog oss igenom hagen med kvigor som busade omkring oss. En gång blev jag till och med så rädd att de skulle springa på oss att jag kastade en sten på en av dem, som sparkade rakt ut i luften i protest. Det var en väldigt liten sten om jag får påpeka det x)

Nästa grind såg lite mer lovande ut, låg inte så nära marken så var antagligen lättare att öppna och stänga, men oturligt nog hade vi ju satt tillbaka strömmen givetvis borta vid den andra grinden så nu startade projekt "öppna grinden mha. grenar och ett spö". Jag orkar inte gå in på detaljer här. Men vi lyckades.
Snacka om att vi var stolta sen!

Lång text så jag bjuder på en bild!