Visst blir man glad när man kommer ut till stallet och det är sol och endast lite friska vindar? Jag bestämde mig för att rida ut och släpade med Julia och Ligamo. Det var fina fisken, sen helt plötsligt så bara öppnar himlen sig. Precis som om någon bara startat en kran, det regnade så intensivt att man knappt såg framför sig! Efter 5 minuter var vi så blöta att vi inte ens orkade bry oss om att det regnade så vi red klart rundan i lugn skritt.

Lagom till att vi kom tillbaka blev det sol igen, är inte moder natur underbar?