Fredagen den 13:e inte precis en otursdag för mig, snarare raka motsatsen.
Jag blev sjukt försenad till stallet imorse pga. att min medåkare/hjälpreda inte kom ut i tid. Jag rallykörde till stallet och slängde på släpen snabbare än jag någonsin kopplat ett släp förut. Jag rallykörde (med tomt släp) till Djupadal där Eddie var, och gissa vem som ligger platt på sidan och solar när vi kommer, jo Eddie. Längst bort i hagen dessutom.
Jag satte min medhjälpare på att lassa in grejer i bilen medans jag sprang bort till dalen oändligt långt borta och hämtade Eddie som snällt följde med, gick dock som en snigel då han just vaknat!
Jag tänkte att han skulle vara bråkig att lasta eftersom hästar har en tendens att göra det när de känner att man är stressad, plus att han kan vara osäker när han ska åka ensam.
Men ja, ack vad han är snäll den där hästen, från och med han satte första hoven på lemmen, tills det vi började rulla tog det 3 minuter, THANK GOD!

 

Sen gick det inte precis att stressa till Bollerup med hästen där bak, men ni skulle bara veta, endast 5 minuter försenade. Puh. Och nästa bra grej var att jag inte alls var försenad med vaccineringen som jag trodde, jag var snarare ett halvår för tidig! Både jag och andra har läst helt åt helvete på hans vacc. papper. Men nu hade jag ju endå kört dit, så då kunde han ju lika gärna bli vaccinerad. Och så blev det.
Det jag gillar med bollerup är att man har kvar hästen i transporten när de vaccinerar, så slipper man ett moment som kan vara väldigt krångligt, tidskrävande och framför allt stressfyllt för många hästar. Eddie gör inte precis mycket väsen av sig när de sticker sprutan i honom. Men hans blick är oslagbar.
Idag fick han lite mat när hon skulle göra det, och precis när hon stack så slutar han äta och ser typ ut såhär:

Jag kunde inte annat än att bara brista ut i skratt, DAT LOOK!